Månadens Lån Svea Ekonomi privatlån

Svea Ekonomi - Privatlån upp till 400 000 kr
Med Svealånet kan du låna upp till 400 000 kronor och välja en återbetalningstid på mellan 2-15 år. Räntan beräknas individuellt och godkänns vid sedvanlig kreditprövning. Ansök här

Privatlån

	Bank Norwegian	Ansök
	Svea Ekonomi	Ansök
	Avida	Ansök
	Komplett Bank	Ansök
	Ferratum	Ansök
Jämför fler privatlån

Företagslån

	Capcito	Ansök
	Approva	Ansök
	Zmarta	Ansök
	Froda	Ansök
	Fedelta	Ansök
Mer om företagslån

Mikrolån

Mer om mikrolån

L�neguide f�r nyb�rjaren

Det finns m�nga olika s�tt att l�na pengar p� och det kan vara sv�rt att veta vad som passar b�st f�r dig och ditt behov. H�r nedan f�ljer en guide p� de olika s�tt man kan l�na, vilken l�neform som �r b�st f�r olika �ndam�l och konkreta tips.

Grundl�ggande om l�n

Ett l�n �r en summa pengar som du f�r fr�n en l�ngivare - en bank eller ett kreditbolag. Pengarna ska betalas tillbaka till l�ngivaren inom en �verenskommen tid och l�ngivaren tar betalt f�r tj�nsten i form av r�nta. R�nta �r en procentsats av de l�nade pengarna och �r en kostnad ut�ver de pengar du l�nat. L�s mer om r�nta h�r Det finns olika typer av l�n som skiljer sig �t i hur stora summor du f�r l�na, hur h�g r�nta du ska betala f�r l�net eller hur l�ng l�netid du har.

Kreditv�rdighet

I regel �r det billigare att l�na pengar direkt fr�n en bank d� de oftast tar en l�gre r�nta f�r l�net �n kreditbolagen. D�remot st�ller bankerna i regel h�gre ekonomiska krav �n vad kreditbolag g�r. Det �r utifr�n din kreditv�rdighet som en l�ngivare avg�r om de kan erbjuda dig ett l�n samt vilka villkor l�net kan ges p�. Du kan ta reda p� om du har en h�g eller l�g kreditv�rdighet genom att g�ra en kreditupplysning p� dig sj�lv via Upplysningscentralen, UC. Kreditv�rdigheten �r en sammanst�llning av din inkomst, fasta utgifter, nuvarande l�n och krediter. De kollar �ven hur din livssituation ser ut i form av bostad, civilst�nd och familjef�rh�llanden.

F�rutom kreditv�rdigheten �r det andra grundl�ggande krav som m�ste uppfyllas f�r att kunna f� ett l�n. Kraven varierar mellan l�ngivare men de g�ller hos i princip alla akt�rer. Uppfyller du kraven har du stor m�jlighet att bli beviljad ett l�n. Uppfyller du inte alla krav men tror du har de ekonomiska f�ruts�ttningarna f�r att f� ett l�n kan du be din bank att g�ra en s� kallad manuell pr�vning. D� kollar de din ekonomiska status och utg�r inte bara efter kreditv�rdigheten.

Vem kan ta ett l�n?

Du m�ste vara minst 18 �r.
Inte ha n�gra betalningsanm�rkningar.
Ha en deklarerad inkomst.
Inte ha n�gra skulder hos Kronofogden.

Att t�nka p� �r att varje bank eller kreditbolag du g�r en l�neans�kning hos g�r en kreditupplysning p� dig. F�r m�nga f�rfr�gningar hos UC kan leda till l�gre kreditv�rdighet. Detta kan i sin tur g�ra det sv�rare att f� l�n i framtiden. Vet du av dig att du vill j�mf�ra akt�rer kan det vara smart att ta hj�lp av en l�neguide som Svenskl�neguide.

L�n f�r olika �ndam�l

Mikrol�n

Mikrol�n, �ven kallat smsl�n, snabbl�n, telefonl�n, internetl�n och korttidskrediter, �r den dyraste l�neformen. Oftast h�g r�nta, kort �terbetalningstid och h�g dr�jsm�lsr�nta. Snabbl�n tas som det l�ter n�r man �r i behov av att f� pengar snabbt. Med h�g r�nta och kort �terbetalningstid kan det vara sv�rt att betala tillbaka. Skulle du beh�va f�rl�nga l�net �r det ofta h�ga kostnader och det �r l�tt att �verstiga sin egen betalningsf�rm�ga. �r du i behov av pengar snabbt f�r till exempel tandv�rdskostnader, veterin�rbes�k eller bilreparationer s� �r det ett �verl�gset alternativ. J�mf�r mikrol�n h�r. Om du har tid att v�nta n�gon dag extra p� pengarna, s� �r ett privatl�n hos en bank mer f�rm�nligt.

Privatl�n

Privatl�n, �ven kallat Blancol�n, �r som det l�ter ett l�n f�r privat bruk. Det �r i konsumtionssyfte och kr�ver ingen s�kerhet som till exempel ett bol�n g�r. Det �r en vanlig simpel form av l�n som kan variera stort vad g�ller l�nebelopp, l�ptid och r�nta. Privatl�n anv�nds f�r h�gre summor s�som renoveringar, kontantinsats vid husk�p, resor eller br�llop. V�lj en s� kort l�ptid som m�jligt f�r att h�lla nere l�nekostnader och den totala kostnaden f�r det du k�pt. Har du m�nga sm� l�n kan du sl� ihop dem till ett privatl�n f�r att f� l�gre r�nta. J�mf�r privatl�n h�r.

F�retagsl�n

T�nker du starta f�retag eller planerar du kanske att investera i ditt befintliga bolag s� kan ett f�retagsl�n komma v�l till pass. I dag finns det ett antal olika banker och kreditinstitut som ger ut firmal�n och f�retagskrediter. J�mf�r f�retagsl�n p� den svenska marknaden.

Bol�n

Bol�n �r en annan l�neform specifikt f�r k�p av bostad. Det �r anpassat f�r att l�pa under en l�ngre period och med l�gre r�nta f�r att gemene man ska ha m�jlighet att betala av l�net. Ett bol�n f�r som mest t�cka 85% av bostadens v�rde. Resten ska betalas som kontantinsats vid k�p. Endera med sparade medel eller s� �r det h�r ett privatl�n kan vara till hj�lp. J�mf�r bol�n h�r.

Bol�n har mycket l�gre r�nta �n andra l�neformer d� l�ngivaren tar bostaden som s� kallad s�kerhet vid tecknandet. Det inneb�r att l�ngivaren har r�tt att �verta bostaden ifall du som l�ntagare inte har m�jlighet att betala tillbaka l�net. Det minskar risken att l�ngivaren blir av med sina utl�nade pengar.

Amorteringskrav

L�nar du mer �n 50% av bostadens v�rde m�ste du amortera. Amortering ger en trygghet om din ekonomiska situation skulle f�rs�mras eller om bostaden skulle tappa i v�rde. �r l�net p� 50% - 70% av bostadsv�rdet amorterar man 1% per �r. �r l�net p� mer �n 70% av bostadsv�rdet m�ste man amortera minst 2 % per �r. Det finns tv� olika s�tt att amortera p�. Trappstegsamortering inneb�r att du successivt �kar �terbetalningsbeloppet under l�nets l�ptid. Rak amortering inneb�r ist�llet att du betalar samma belopp varje m�nad.

Bill�n

Bill�n �r som en sammanslagning av privatl�n och bol�n specifikt till f�r k�p av bil. Det fungerar p� s� s�tt att bilen du vill k�pa tas i s�kerhet av l�ngivaren. Samma som vid bol�n. Det ger l�gre r�nta f�r l�net, men samtidigt kan du inte bel�na hela bilen utan h�gst upp till 80% av det totala v�rdet. Resterande 20% betalas som en kontantinsats. Har du inte m�jlighet att betala kontantinsatsen kan du l�na hela bilens v�rde genom ett privatl�n. Det g�r att r�ntekostnaden blir mycket h�gre �n med ett specifikt bill�n. F�rdelen med bill�n ist�llet f�r privatl�n �r att du kan l�gga up en l�ngre l�ptid f�r l�net och p� det s�ttet sprida ut kostnaden mer. L�s mer om bill�n h�r.